Vestas efter mastbrottet: " Vi är besvikna, vet inte hur vi ska komma igen"

Vestas mast.jpg

Vestas mastbrott 100 M utanför Falklandsöarna skadade ingen ombord, men har kanske knäckt besättningen.

Dramatiken i Volvo Ocean Race upphör inte. Efter den tunga nyheten att John Fisher påp Scallywag förlorats i havet, måste Mapfre tillfälligt utgå och gå in i en skyddad vik nära Kap Horn för att laga storen och mastskenan. Efter 13 timmar var man mirakulöst dock igång igen. Och på långfredagsförmiddagen bröt Vestas masten.Dramatiken i Volvo Ocean Race upphör inte. Efter den tunga nyheten att John Fisher påp Scallywag förlorats i havet, måste Mapfre tillfälligt utgå och gå in i en skyddad vik nära Kap Horn för att laga storen och mastskenan. Efter 13 timmar var man mirakulöst dock igång igen. Och på långfredagsförmiddagen bröt Vestas masten.

Vestas seglade vid tillfället ca 100 M öster om Falklandsöarna, vädret var hårt med 30 knops vind och tre meter sjö. Man seglade med 75 graders infallsvinkel, när masten utan förvarning gick av vid första spridaren.

En ny besvikelse för Vestas, som efter att ha lämpat resterna av riggen överbord för att inte skada båten, nu kör motor mot Falklandsöarna för att överväga om och hur man ska kunna fortsätta i Volvo Ocean Race. Denna intervju med besättningen gjorde Team Vestas PR-kvinna i USA.


Simon Fisher (navigatör) : Tja. Vi körde halvvind med ungefär 75 graders TWA i ungefär 30 knops vind. Jag styrde vid tillfället, hörde en stor smäll och masten gick av just ovanför första spridaren. Det var en rejäl smäll, alla instrumenten flög ur hållaren, radarn exploderade, kameran på mastens framsida också. Masttoppen landade i vattnet och den övre delen stack upp. Efter det var vi tvungna at ta hand om båten, skydda skrovet och måste kapa alltihop. Och det är nu gjort. Lyckligtvis är alla oskadda, ingen skadades när riggen kom ner och båten verkar vara intakt. Nu håller vi på att ordna upp ombord och köra för motor till Falklandsöarna.


Charlie Enright, skeppare: Jag låg i min koj när båten krängde över åt fel håll ganska våldsamt och det kom en hård smäll. I anade vad som hade hänt. Vi for fram i 30 knop me3d dubbla försegel nära Dongfeng. I nästa sekund gjorde vi det inte. Alla förblev lugna samlade och vi lyckades dumpa riggen överbord. Det var en knepig del. Men nu är vi 100 M från Falklandsöarna, dit vi ska köra motor och bestämma nästa steg.


Tony Mutter, vaktkapten: Detta är mitt tredje mast brott på sex race. Först med SEB i seglingen 2001 - 2002 vid Point Neptune - så långt från land man kan komma. Det var ingen trevlig upplevelse. Sedan med Puma 2011 - 2012, då vi tappade masten på första benet och hamnade på Tristan da Cunha. Nu är vi i Sydatlanten igen, vid ett ställe som heter Falklandsöarna. Jag vet inte vad jag ska säga. Ofattbart. Stacey Jackson (trimmer): Det är en utmaning alltihop. Antingen tävlar du mot vädret eller mot motgångar som denna. Jag tror att motgångarna bara säger att den här seglingen handlar om att övervinna motgångar. Vi kan dock inte komma över den här just nu, bara tänka ut en plan för att gå vidare och vara kvar i seglingen.

För att än mera försöka förstå besättningarnas strapatser, är Bouwe Bekkings som alltid en förträfflig beskrivare:

Vi rundade Hornet i torsdags först, men utan glädje på grund av det som hände John Fisher på Scallywag. Sedan dess har Södra Oceanen inte velat släppa sitt grepp om oss och håller oss på kroken till fullo. Vi seglade på något okänt efter rundningen, knäckte ena rodret, skar upp våldsamt. Det tog ett tag att få kontroll igen, montera nödstyrarm och vi tappade säkert 25 M. 

Efter det gjorde vindriktning och prognos att vi inte kunde styra mot mål. Vi seglade mellan kryss och halvvind i 25-30 knops vind i fortsatt kallt väder och bara åtta grader i vattnet. Dessutom var det påfrestande att se hur vi tappade på varje positionsrapport på grund av att båtarna bakom fick ett lyft. En prognos säger tillochmed att Mapfre vinner den här etappen..

Men så är det på kappsegling, inte alltid roligt, aldrig förutsägbart och det gör vår sport speciell. Jag skriver den här rapporten på min egen däcksvakt genom att vi kör halvvind med focken, så det är bara storen som behöver justeras, vilket gör att det räcker med tre på däck. Men de får stå ut med kallt vatten mot kroppen och isande vind i ansiktet, detta är kallaste delen på hela benet. Och på däck är det hemskt, kallt och otrevligt, sjöarna träffar med kraft ansikte och kropp, fingrarna är stelfrusna trots fullt skydd.

Om vi hade varit ett fotbollslag, hade sannolikt ingen varit ute på planen längre. Men vi fortsätter att spela för 19:e dagen, inga pauser och klagar bara lite ibland. Och jo, vi gillar faktiskt vår sport.

Cheers

Bouwe

Som på påskafton leder, om än bara 3,3 M före Dongfeng.

Hornet.jpg

Brunel rundade Hornet i sällskap med en korvett från Chiles flotta, som fick köra full maskin för att hinna med.

 

Läget etapp 7 lördag 31 mars

1 Brunel

2 Dongfeng

3 Akzo Nobel

4 Turn the Tide

5 Mapfre

6 Vestas brutit

7 Scallywag brutit

Curt Gelin

Sittbrunnenfilmer