I pryldjungeln

Janken:

En svår klåda i visakortet

På nittiotalet drev jag ett taxiåkeri och hade behov av en koaxialskarv till en antennkabel. Vi droskägare var lite av stammisar hos leverantören eftersom vi hade såväl kommunikationsradio som mobiltelefoner i bilarna så killen bakom disken ville passa på att driva lite med mig.
Han lade upp den lilla metallhylsan på disken och sa ”250 kr + moms” utan att röra en min.
Jag halade fram mitt företagskort utan knussel varpå han brister ut i skratt!
”Du kan ju inte betala 250 + moms för den där heller?!?! Den kostar 52 spänn!”
Vadåå! Hur ofta köper jag skarvdon till antennkablar? Det är en typisk grej som kan kosta….typ… Vad som helst!

Ger man sig in i en båttillbehörsbutik så vimlar det av såna grejor.  Småpinaler som kan kosta vad som helst mellan 50 kronor eller fleratusenfemhudra.
Jag ska filosofera kring ämnet ur två perspektiv.


Först som  kund med dränerat bankkonto:

Min Vindex hade fått sig en kyss i somras. I hamnen tror vi att de fåglar som häckar på piren ibland anser segelbåtsmasterna vara utmärkta utsiktsplatser varpå en redig mås försöker att sätta sig i masten. Dock brukar dom få panik när dom märker att det sitter en ranglig sak av plast och aluminium där uppe. Jag blev själv vittne till hur en stadig fiskmås demolerade en båtgrannes vindex för något år sedan. Underhållningsvärdet var ganska högt  men det  kostade min båtgranne några kronor  eftersom plastpilen gick i två delar och hamnade i Klingerfjärdens bräckvatten.
Nåväl!
Jag äntrade mastkranen och skulle ta ner min vindex för översyn. Den var fastdragen i plastlocket till min kombilanterna så jag brukar plocka ner lanternan som sitter med bajonettfattning och klättra ner för mastkranen med denna ömtåliga och lättknäckta tingest mellan tänderna.
Nu visade det sig att vindexen hade släppt från själva lanternlocket varpå lanterna, inklusive fäste och hela baletten singlade ner drygt 9 meter för att slås i tusen bitar mot Tussans däck. Kvar stod jag i mastkranen med min vindex  mellan tänderna och såg en trefärgad  Hellalanterna falla mot en säker död!

Lanternan visade sig betinga ett pris på… hör och häpna… 565 riksdaler hos Båtaccenten!
Jag fattade ett rationellt beslut att jag tills vidare klarar mig på motorlanternor + topplanterna. Det drar lite ström men jag seglar väldigt, väldigt sällan i mörker eftersom vi har ljusa nätter ända fram till mitten av juli här i norr. Dessutom har jag en viss överkapacitet på el sedan jag bytt all innnerbelysning till LED-lampor.

Men vad kostar det enkla och blygsamma bottenfästet till en vindex då?

98 kronor!!!

Vindexfaste

Hur kan en liten metallplutt med en mutter och en skruv kosta 98 spänn?
Skit detsamma! Jag biter i det supersura äpplet, betalar och ser glad ut!
Jag inhandlade denna lilla tingest på Hjertmans butik, granne med båtklubben, och servades av årets Lidingö runtvinnare som arbetar där när han inte seglar ”Tant Raffa” runt banorna. På frågan om han visste hur mycket han själv köpte småprylar för på en säsong svarade han med ett uppgivet skratt att han för länge sedan hade slutat spara kvitton, för att få leva i oskyldig okunskap om vad hans passion kostar.

Jag har hört någon säga att kappsegling är som att stå i en kall dusch och riva sönder tusenlappar.

Andra exempel:

Stålbygel med rostfri tapp till autopiloten. Den man sätter på undersidan av rorkulten. Från 475 kronor!

Den som kan böja och bocka själv kan nöja sig med endast den lilla gängade tappen för… 229 spänn! Okej! Då ingår i o för sig två muttrar också!

Skydd för vantskruvarna i plast, Billigaste sorten, minsta storleken 70 kr/st! För en plasttub med tillhörande plopp! Jag säger då det!?!
Hur är det man brukar säga?
Jo! ”Man är absolut i fel bransch!”

Jag törs inte kolla vad vinschhandtaget vi tappade under kulingen i juli kostar! Jag använder ett gammalt reservhandtag tills vidare och skriver upp det på listan till jultomten!

Förr i tiden brukade man säga att man sparade ryggen eftersom man slapp gå omkring med en tung plånbok i ena bakfickan men inte ens den glädjen kan man åtnjuta i vårt, nu mer, kontantlösa samhälle! Tyvärr är det nog bara att bita ihop och betala!

Ur butikens perspektiv

För att nyansera det hela en smula och försvara Hjertmans, Benns, Båtaccenten, Erlandsson m fl så kommer min högst ovetenskapliga analys  till försvar  för butiken/leverantören här.

Eftersom jag är Sundsvallsbo och har båten 200 m från Hjertmnans butik så väljer jag Hjertmans som exempelbutik.

Varje dag droppar det in kunder i butiken som behöver en tjafsmojskrusidull* till den trasiga prylmojängen* … och… hen vill ha den… NU! PÅ EN GÅNG! PRONTO!
Thomas, Stoffe eller den där sympatiska unga kvinnan som jag aldrig lärt mig namnet på försvinner in i skogen av lagerhyllor och kommer, nästan alltid, tillbaks med exakt den tjafsmojskrusidull som kunden behöver. I rätt storlek!

Om dom, mot förmodan, inte kommer tillbaks med den så har dom inte allt för sällan ett förslag på alternativ eller att ”dom kan tillverka” ett alternativ.

Detta kräver två saker.

I första hand ett sjuhelsikes lager. Någon gång har en tjafsmojskrusidull köpts in. En grej som tillverkas i ganska få exemplar och sällan går sönder. Men trots allt har den köpts in i flera storlekar. Sedan har den legat där i… kanske… två, tre, fyra år tills en prylmojäng går sönder och kunden knallar in i butiken eller ringer postorderservicen. Med andra ord så har firman inte tjänat en enda krona på varan under dessa år. Saken är den att dom förefaller ha tusentals såna smågrejor liggande i sina plastlådor! Jag avundas inte personalen som ska inventera deras lager!
Vad jag menar är att tillbehörsbutiken sannolikt har en extremt hög lagerkostnad.

I andra hand så krävs det kunnig personal som kan presentera alternativ till tjafsmojskrusidullen.
”Ehhh! Tyvärr så har vi den inte! Men du skulle kunna byta ut hela prylmojängen mot en grejsimoj*. Det har Sune Sjöman gjort på sin X79:a och det funkar hur bra som helst och då har du ju en fräsch grejsimoj i stället för en krånglig prylmojäng på båten”
Jag misstänker att butiksperosnalen inte tillhör låglöneskiktet i handels!
Kompetent personal brukar kosta några kronor att ha anställda och att få behålla!

Personligen är jag ganska imponerad över tillbehörsbranschens lager. Jag har köpt utombordare över disk, fått seglarställ i udda storlek och färg levererade på två dagar via postorder och inhandlat rostfri skruv i mystiska längder och storlekar direkt ur butikshyllan. Jag har dessutom flera gånger, på stående fot, fått smarta lösningar av butikspersonal presenterade.

”Men herrejisses! Inte ska du ha hanfot av vajer! Köp några meter Dyneema och gör den själv!”

Alternativ

Men lik förbaskat så svider det i betalkortet varje gång jag ska handla till båten och då hamnar man ibland på Biltema.

Där hittar man emellanåt det billigare alternativet. Många gånger så är det bra grejor men då och då går man rejält på pumpen. Å andra sidan har man inte grävt längst ner i plånbokens mörker för att prova, men visst!
Trycktanken var inte tät! Den formligen stank bensin och tillhörande slang fungerade inte eftersom bränslepumpen inte orkade pumpa bensin genom backventilen.
Jodå! En av fyra fendrar hade ”punka” redan som ny och ”togglen” på deras vantskruvar ser allt annat än förtroendegivande ut om man jämför med de frästa vantskruvar jag kan köpa för dubbla priset i fackhandeln. Men jag köper en del schakel och skruv på Biltema och är definitivt inte missnöjd med solcellsventilatorn (krävde i o f s ett batteribyte då originalbatterierna inte höll måttet)

En markant skillnad är dock att när Biltema har slut på en grej… så är den slut!

S= Seglare i behov av en pinal som inte finns i hyllan
B= Kundservicemedarbetare på Biltema med fjunig moppemustasch

S: När kan ni få hem en ny?
B: Öhhh, vet inte!
S: Kommer ni att ha den till våren?
B: Ehhhh, vet inte!
S: Kan ni beställa från leverantör/Tillverkaren?
B: Hmmm, vet inte!
S: Har du pölsa och päror* i öronen?
B: Öhhh, vet inte! Jag ska kolla i datorn!

Slutligen!

 

De allt varmare vintrarna medför att även vi norrlänningar får ett fuktbekymmer under vintermånaderna.
Lösningen heter kaliumclorid och kan köpas till lite olika priser.

 

Fotnötter:

Prylmojäng= En extremt viktig och grundläggande, valfri, grej som är helt avgörande för att kunna segla sin båt.

Tjafsmojskrusidull= En vital del av en prylmojäng.

Grejsimoj= Ett modernt alternativ till prylmojäng som tagits fram i utvecklingen av VOR65:an.

Päror= Potatis norr om Gävle och söder om Småland! Alltså INTE päron!

Sittbrunnenfilmer