z-trettioettan

jag längtar till den perfekta segelbåten

 

 

Jag snubblade nästan ner i sittbrunnen från flytbryggan vid Wasavarvet. Det var den coolaste segelbåt jag sett. Med ett spadhantag till roder, helt öppen i aktern och så låg att man kunde sitta i ruffen och titta ut på vattenytan genom den öppna aktern. Eller ner på sjöbotten i fönstret i durken. Hade hon varit lite större invändigt, hade jag köpt henne vid bryggan.

Snygg och smart. Jag mötte henne på Bråviken något år senare.

Hon seglade  snabbt och smidigt som en jolle och var riggad för att hanteras av en ensamseglare, med självskotande fock och storskotet smidigt undanstoppat på rufftaket.

Det blev inget då, jag köpte en löpandebandtillverkad tysk familjebåt, istället för den skärgårdssmygande skönheten. Men jag längtar fortfarande tillbaka till de små vikarna jag kunde smita in i med min gamla Shark som bara stack 0,96.

Så läste jag en diskussion på ett diskussionsforum, om den perfekta segelbåten. Var det inte så att Z31:an egentligen var den båten. Snabb, smidig, lättseglad.

Men kommersiellt blev det ingen hit. Trots entusiastiska recensioner i båttidningar. Fyra båtar lyckades de bygga i Polen. Billigt men struligt och jobbigt. Fast det fanns fler intresserade tog det stopp. Sagan över, trodde alla.

Så dök hon upp igen vid flytbryggan på Djurgården i höstas.

Nu är det än västgötsk bildelstillverkare som ville hitta ny produktion, som backade upp. Och Backman. Hans. Som konstruerat den lite mindre, men ännu mer avancerade tävlingsbåten Backman 21. Som nu fick bli lillasyster med namnet Z21. Och kanske kommer det en tävlingsversion även av 31:an, om bara ruljansen kommer igång.

Det ryktas en massa om skaparen Johan Larsvall och hans äventyr med båten Puh, som legat till grund för Z31. Så jag mailade och frågade hur det var med det. Och han svarade:

"Jag har ritat några båtar, den första vid tioårsålder, som jag byggde själv och funkade bra...

Tillsammans med Anders Bergmark, skeppsbyggare, har jag ritat en mahognyhavskryssare på 8,5m som gick rätt bra på 70 talet, efter det en båt som heter just 8 1/2, som filmen. Den gjordes ca 20 ex på åttiotalet.

Sen vill jag ta fram en egen båt som bara skulle passa min egna önskemål:

  • grundgående för att komma in i grund ytterskärgård.
  • lätt och planande
  • vacker form och fint material.
  • rymlig och praktisk.
  • jolle i sittbrunnen.

Det blev Puh, som har skrivits mycket om och som gav många bra placeringar, bl a tre segrar i Augustimånen.

Den hade fällköl och dubbla roder för att komma in i fina vikar. Den gjordes i fanérbakad mahogny på Ekensäs Varv i Bergkvara, en fin möbel med roliga lösningar, bla med styrspak som tar mkt mindre utrymme i sittbrunnen och som ger stor räckvidd i brunnen med hängpinnen.

Jollen låg i sittbrunnsdurken, och genom den öppna häcken kunde den bara vippas ned i vattnet. Med snurran som annars drev hela båten.

Många förundrade ögon undrade vart den kom från.

Intresset för den båten var så pass stort att vi ville pröva lyckan att ta fram en serietillverkad version på konceptet.

Med samma yttermått som Puh; 9,33x 3,30 bad jag CDE-Yachtdesign i Danmark göra skrovlinjer efter att ha prövat deras CDE 850 som gick riktigt fint.

Vi fick ett riskkapital som avgjorde projektstart. Det blev Z31. Vi designade hela båten, med alla sina delar i CAD. Det är säkert det mest CAD-drivna projekt som gjorts: skrov, däck, enkel- och dubbelkrökta glasrutor, peke, inredning, köl, roder, luckor, linfack, you name it. Och allt kunde tas fram via CAD/CAM.

Däcket tog vi ut svängarna på eftersom designen skulle baseras på estetik och funktion. Inte om det svårt att bygga pluggen. När väl fräsen skulle köra fram däcket så spelade det ingen roll vilken väg den skulle ta, det kostade inte mer att dubbelkröka ytor och lägga in radier där man ville ha.

Fällkölens mekaniska lösning var lite pyssel med, eftersom kölbladet i bly skulle ligga under båten och fällas hydrauliskt. Man vill inte ha in en köl i båten och med fällfunktion kan man bränna över nästan vilka grynnor som helst utan större dramatik. Det är ett ämne i sig.

En bred båt är rymlig, med breda kojer o stor sittbrunn. Och ändå snabb, framförallt när den planar förstås. Kryssegenskaperna fordrar bra stabilitet. Fällköl är svårt att göra en bulb på, eftersom krafterna ökar dramatiskt för fällmekanismen. En fast bulbköl ger däremot mycket bra stabilitet. Vi kommer att göra en mindre bulb till fällkölen för ökad stabilitet. Det viktiga är att hålla ned totalvikten för att klara planing i rimliga vindar.

Till och med motorn är lätt, en fyrtaktare från Saildrive, tyst och effektiv som ger fart upp över 7 knop.

Några innovativa lösningar som bidrar till en rolig båt är:

  • Styrningen som tar lite plats i sittbrunnen.
  • De dubbla rodren ger bra bett alla register och litet djupgående,
  • 0,6m.
  • Fönster i botten så man kan se kölen position, titta på fiskar och hur båten ligger mellan stenar. Eller om man tappat något där man ligger kan man kanske se det från "Sill-TV:n", som någon myntade glaset.
  • Kombinationen självslående fock, rorkultsplacering nära trimfunktioner på rufftaket, storskot från bommen ned i brunnen, rullfock etc gör båten mycket lätt att sköta på en person.
  • Linfack som tar hand om störande haländar från ruffskottet.
  • Riktigt glas i dörrar och fönster gör att man slipper repiga ytor.
  •  Den öppna sittbrunnen ger unik kontakt med vattnet, även inifrån salongen.
  • Peket går att fälla till en stävstege, en liten läckerbit i kolfiber som har köpts som tillbehör till andra båtar.

Det är en extremt nöjd kundgrupp som köpt båtarna, en vill byta upp sig till en ny båt med separat toalett.

Hela bygget är gjord i sandwich, som förutom ger stumma paneler också bra isolering för torr och luktfri inredning.

Nu görs båten i Skara bland en lillasyster Z21 från Backman. Zboats säljer båtarna som tillverkas i Skara. Se mer på Zboats.se, och på Z31.se."

Skrev Johan. Så nu återstår bara att se om det går att sälja segelbåtar för natur- och skärgårdsälskare, utan att snegla på målgrupper och vinstoptimering. För det är ju ingen Tjörnskuta att segla runt jorden med, knappt ens en Gotlandruntbåt. Inte heller en seglande sommarvilla från kontinenten. Möjligen förstås, en Augustimånebåt. Frågan är – är vi svenskar mogna för det….? Eller är den för bra?

Niklas Krantz 

 

 

 

 

Sittbrunnenfilmer