Västkusten bäst på spolplattor

Antalet spolplattor för att tvätta båtbottnar har ökat kraftigt och Västsverige är bäst i klassen med en väntad flerdubbling på några år. Till stor del sker det tack vare statliga bidrag. Trots vissa nackdelar är spolplattor bättre för miljön än de flesta andra alternativ.

Havs- och vattenmyndigheten har lämnat en delrapport till regeringen om båtbottentvättar. Där framgår att det fortfarande läcker ut stora mängder miljöskadliga ämnen från fritidsbåtar, på grund av giftiga båtbottenfärger. Problemen kan minska genom att småbåtshamnar installerar spolplattor eller borsttvättar som kan samla upp miljögifter.

- Det är enormt mycket bättre för miljön att använda hamnens spolplatta än att tvätta båten på kajkanten eller i trädgården, säger utredaren Janna Ekholm på Havs- och vattenmyndigheten.
På senare år har det skett en kraftig ökning av antalet spolplattor. Det är till stor del tack vare statliga LOVA-pengar, lokala vattenvårdsprojekt, som fördelas från Havs- och vattenmyndigheten ut till länsstyrelserna. Totalt har länen fördelat ut 220 miljoner i LOVA-pengar under 2009-2011.

Båttvättar står enligt en grov uppskattning för mindre än tio procent av LOVA-bidragen, men i Västra Götalands län är andelen större. Under förra året gick enligt över 40 procent av LOVA-potten i länet till spolplattor, motsvarande cirka åtta miljoner kronor. Ett 80-tal spolplattor har börjat byggas upp tack vare detta – före LOVA-bidragen fanns endast 15 stycken i länet.

- Västra Götaland har varit väldigt framåt med spolplattorna, vilket är positivt för miljön. På ostkusten har det varit sämre. Där finns i första hand ett antal borsttvättar, främst i Stockholmstrakten, säger Janna Ekholm.

Spolplattor för småbåtar har i vissa fall kritiserats för att vara dåliga för miljön. Problemet är att det inte finns riktig rening och bra provtagning i alla småbåtshamnar.

- Det förekommer att man spolvattnet åker rakt ner i marken utan att man mäter effekterna. Vi vill att spolplattorna ska ha bra rening och att hamnarna ser till att det tas prover på hur mycket gifter som kommer ut. Vi kan komma att ställa krav på en mer effektiv rening framöver, säger Janna Ekholm.