LED-ljus

lysdioderna anfaller

Nu kommer ledlampor på alla fronter.

Nu kommer ledlamporna på allvar. Små lysdioder som ersätter glödtrådslamporna i stort sett överallt. Fördelen med dem på sjön är extra stor, eftersom vi med båtens batteridrift inte kan kräma på med lika mycket ström som hemma. Men snart har vi nog bara ledlampor i bostaden också. Tv:n kommer i led, med ännu ljusstarkare skärmar, och bilarnas belysning börjar se ut som rena led-julgranar.

 

{jcomments on}

Själv har jag en klotlampa med dioder i en vanlig bordslampa i hallen som nattlampa. Den drar bara två watt och lyser alldeles utmärkt. Men den ger ett lite kallt sken.

Ledlampans fördel är att den drar kanske en tiondel så mycket ström som en glödlampa. Nackdelen, förutom inköpsprist, är färgen. Medan glödlampan strålar i en massa färger, har lysdioden ett mindre omfång. Och då gäller det att hitta rätt färg för att det ska kännas bra.

Jag köpte jag en insats för en halogenspot i rufftaket och satte in ovanför navigationsbordet. Den drar ju ingenting så den kan man lugnt ha tänd på natten när man seglar. Men ljuset känns inte trevligt, nästan grönaktigt.

1907 upptäckte Henry Joseph Round att ett ljus emitterades från en bit siliconkarbid. Ljuset var gult och tyvärr för svagt för att använda till något. På sent 20-tal arbetade Bernhard Gudden och Robert Wichard Pohl i Tyskland med att dopa fosfor från zink-sulfid med koppar, men ljuset var fortfarande för svagt för att man skulle kunna använda det till något vettigt.

I England lyckades man i början av 60-talet skapa en typ av lysdiod, genom experiment med halvledaren galliumarsenid. Den kunde bara producera infrarött osynligt ljus, vilket fortfarande inte dög för nån belysning. Den första lysdioden med synligt ljus föddes i slutet av 60-talet. Den gav rött ljus genom med hjälp av galliumarsenidfosfid. Genom att dopa detta material kunde man till slut få fram, först det gula ljuset, och sen det gröna.

Det skulle dröja ända in i slutet på 90-talet innan det blå ljuset arbetades fram med hjälp av indium-galliumnitrit.
Genom att det blåa ljuset nu fanns var steget inte långt till det vita. Man lägger fosforoxid runt det blå chipet, vilket filtrerar det blå ljuset och får på så sätt ett vitt ljus.

Nu har det äntligen börjat hända saker även med led-färgerna i butiker och båtmässestånd. Den nya andra generationens ledlampor blandar rött, grönt och blått, RGB, till ett varmvitt ljus som kommer ganska nära glödlampsljusets färgtemperatur. Tills vidare bör man undvika de billigare blåchipsvarianterna från Claes Olsson, Jula, IKEA m fl. Bättre är att satsa lite mer pengar på varmvita lampor från Båtssystem, Molectric, Envirolight, Ledbutiken, LED-kungen eller beställa från engelska Ultraleds. Fast frågan är om de nya varmvita ledlamporna som kommer även på billiga gatan verkligen är så mycket sämre. I varje fall – sikta på "varmvit" lampa, även om den ger några lumen i ljusstyrka mindre. Ett tips är att den bättre typen av varmvita ledlampor har gula kvadrater och inte små glasknoppar.

 

En annan sak att tänka på är ljusvinkeln. De gula kvadraterna ger en betydligt större (och trevligare) ljusvinkel än de gamla glasknopparna som fungerade som spotlights, vilket gjorde ljuset ändå mer skarpt och störande.

När man går på båtmässan och försöker jämföra olika ledlampor är den bästa metoden att sätta ett vitt papper under lampan. Då ser man direkt om ljuset är blåvitt, vitt eller varmvitt. Även olika grader av varmvitt. Dessutom ser man också ljusvinkeln.

 

Om man tänker byta ut en trådglödlampa i en armatur med inbyggd reflektor måste man vara säker på att led-lampan ryms tillsammans med reflektorn. Ofta har ledlampan betydligt större diameter och det kan därför bli så trångt att den inte bottnar i armaturen och därför varken sitter fast eller har kontakt med strömpolerna i lampfoten.

 

Tänk också på att ledlampan är polkänslig. Om den inte tänds direkt så prova att vrida den ett halvt varv eller byta plats på anslutningssladdarna.

 

Nya båtar kommer troligen att vara utrustade med ledbelysning redan från början, om inte i år så senast nästa år. Men det kommer en hel del lampor som man kan montera i de gamla armaturerna. Men också nya varianter av ledtejpar, ljusslangar, lyslister, olika former av dekorljus över och under vattnet. Risken är väl att båtarna kommer att se ut som rena julgranarna inom kort. Tänk er en blinkande hummer i masttoppen som ankarbelysning! Skänker stämning åt den mörkaste vik.

 

Ska man ut och nattsegla kan ju ledlanternor vara ett alternativ. Man ska bara akta sig för att bara rakt av byta ut glödlampan mot en ledenhet. På de vita går det ganska bra, men för gröna och röda lanternor måste dioderna ha samma färg som filtret i lanternans ytterglas. För filtret fungerar så att det bara släpper igenom rätt färg, men om ledlampan inte innehåller den färgen blir det inget ljus alls, som strålar ut. Men såna färgade special-led-lampor finns också att få tag på. Helst bör man dock köpa hela lanternan i utförande för led, för att vara säker på att man får rätt ljusutbud. Ficklampa/handstrålkastare med led är väl också en bra idé, även om mitt problem inte är att jag gör slut på batteriet över sommaren. Det ruttnar snarare ihop över vintern.

Nu är ju inte lampor de stora strömslukarna i min båt. Kylskåp, radio, (kanske TV till sommaren) och dator suger mest. Men därför har jag en solpanel på rufftaket, som klarar det hyfsat om inte några barn ska se på film. Jag kanske byter ankarlanternan i masttoppen, som ju ska vara tänd hela natten. Sätter jag in nya läslampor blir det nog led. Men i sittbrunnen och ruffen tänder jag hellre fotogenlampan, den drar ingen ström alls. Luktar mer och bättre. Och är mysigast.

Niklas Krantz

 

 

Sittbrunnenfilmer