Kappsegling:

SRS mätbrev

Att söka mätbrev

Om man ska kappsegla i Sverige, utanför den egna båttypen/klassen, så är det SRS som gäller. Om man hittar båten i seglarförbundets SRS-tabell är det bara att tuta och köra. Men om den inte finns med får man ansöka om ett mätbrev, vilket kräver lite ansträngning och även kostnader. Här på ett seminarium med Svenska Havskappseglingsföreningen berättar Jimmy Hellberg, som är med i SSF:s tekniska kommitté exakt hur man gör och förklarar alla små detaljer som man måste mäta upp för att de ska kunna räkna fram det rätta värdet. 

Samtidigt ger det också en fingervisning om hur den hemliga formeln för SRS ser ut. En egenskap som blandf annat båtkonstruktören Håkan Södergren kritiserat. Försvararna menar att det är just för att Håkan Södergren och andra konstruktörer inte ska kunna bygga båtar som är optimerade för SRS, som regeln är hemlig. Curre Gelin har på sin blogg här i Sittbrunnen hävdat att SRS borde läggas ner, eftersom det inte är lika exakt som det internationella ORCi, som är kopplat till det internationella seglarförbundet ISAF.

De debatterna lär nog fortsätta, men seminariet var klargörande för hur man tänker i TK och hur SRS är uppbyggt, bra eller dåligt.

"Det tidigare namnet LYS var en akronym för Leading Yard Stick (ursprungligen Lidingö Yard Stick). 1970 publicerade Lars-Olof Norlin den första LYS-tabellen i Svenska Kryssarklubbens medlemstidning På Kryss & Till Rors. Norlin hade gjort omfattande analyser av resultatlistor från kappseglingen Lidingö Runt, och satte därvid sin egen båtkonstruktion Allegro 27 till LYS 1,0.

1979 tog Svenska Seglarförbundet över huvudmannaskapet för LYS-systemet och i mitten av 1980-talet ersattes den statiska bearbetningen av kappseglingsresultat för bestämning av respittal med en metod som syftar till respittal som är "rensade" från besättningsinverkan.

Under 2010-talet och framåt gjordes en mycket omfattande revision och respittal baseras huvudsakligen idag på en hemlig beräkningsformel som avser avspegla båtens prestanda. Samtidigt ändrades namnet till SRS.

SRS-grupper och användning

Det finns tre SRS-grupper med olika tabeller för varje grupp. Grupperna är kölbåtar, flerskrovsbåtar och jollar. Båtar från dessa tre grupper kan tävla mot varandra i SRS-systemet men det rekommenderas inte genom att skillnaden mellan grupperna är alltför stor för att ge helt rättvisande resultat. Den största gruppen segelbåtar är kölbåtarna, både till antalet båttyper och sett till användning av systemet. SRS-systemet används mycket sällan för jollar som oftast tävlar i entypsklasser, som exempelvis kappseglingar omfattande enbart Optimistjollar eller enbart Laser Standard respektive Laser Radial.

SRS-reglerna finns i tre versioner där Del 1 och 3 är lika medan Del 2 är specifik för respektive båtkategori. Det vill säga det finns klassregler för standardbåtar, klassregler för klassbåtar samt klassregler för mätbrevsbåtar. Standardbåtar är sådana båtar som är listade som sådana i SRS-tabellen samt som är i ett standardutförande med skrov, skrovbihang, inredning och rigg som båttypen levererats i. Även klassbåtar ska vara listade i SRS-tabellen och ska uppfylla klassreglerna i konfigurationen för klasseglingar. Mätbrevsbåtar är båtar som ej är listade i SRS-tabellen eller som avviker från standard eller klassregel.

SRS används bland annat vid kappseglingarna Lidingö Runt och Tjörn Runt men inte minst vid otaliga lokala tävlingar då SRS-systemet verkligen visar sin styrka med att göra det möjligt för olika typ av båtar att tävla mot varandra under relativt rättvisande förhållanden. SRS-talet ger också ett bra riktvärde för hur snabbseglande en båt är jämfört med andra båtar vid ett båtköp, där man är ute efter en bra kompromiss mellan goda seglingsegenskaper och andra egenskaper som platsutrymme för en familj etc.

Båtar som inte finns i tabellerna kan ansöka om mätbrev." (Wikipedia)

Sittbrunnenfilmer