Kastat loss!

Nu börjar hon kännas som en riktig långseglare, min Bavaria 30 C, minstingen i den familjen. Alldeles för liten för att segla över Atlanten, enligt Pantaenius nonchalanta attityd.

Men den dryga månad jag bott i båten har varit tuff. Ingenting har stämt vid första försöket. Nytt roder, 14 cm djupare, från Jefa hade fel mått. Det gick att fixa med vinkelslipen. Värre var att det övre nya lagret var av fel typ. De lovade att skicka rätt så fort de fick det felaktiga lagret i retur. Jag gjorde missen att skicka med Postnord, så jag missade sjösättningen på klubben med en vecka, vilket kostade några tusen extra.

Aina Florin hjälpte till att måla botten med miljövänlig förbjuden färg. Återkommer med rapport om det så fort jag lämnat landet och är utom räckhåll för Kemikalieinspektionens långa armar.

Jag har förstått att alla i grund och botten går och drömmer om att kasta loss. På Morarnas båtklubb fick jag plötsligt en härlig kontakt med många som kom fram och snackade. Det var jätteroligt. De skulle bara veta vilken hets det är att få allt färdigt till det där datumet alla säger att man måste sätta upp.

- Men det är ju du själv som har satt upp tidtabellen, så du ska inte klaga, sa gamle arbetskompisen Magnus Åkerlund när vi sågs alldeles för kort på kvällen på Aspö i Blekinge skärgård.

Det vet jag väl. Men ändå!

- Du är en tidsoptimist, sa en luttrad Anna, som åkte på dygnetruntsegling den första etappen.

Det var tufft, blåste på rakt i nosen när det inte dojjade helt.

Plottern från B&G fick jag igång precis till Kolfiberrodret, som klubbkompisern Robert Tryzell och jag seglade på tvåman. Det gick riktigt bra, 55 av 87, är bättre än osist som var målsättningen förra året på ÅFOR/Gotland Runt.

Targabågen från Zephyr Marin i Örnsköldsvik var ett spännande kapitel. Skulle levereras direkt till båtklubben med Busstransport. Morarnas båtklubb på Skälåkersvägen. Jag var på plats hela dagen, men inget samtal om att jag skulle komma och släppa in dem vid bommen. På kvällen kollade jag mobilen och upptäckte att den gått i flygläge. När jag slog på fick jag massor med meddelanden om att han stod vid bommen och väntade. Inget svar när jag ringde på kvällen. Men nästa morgon kom jag fram:

- Jag ställde av den innanför bommen, alldeles vid båtarna.

Men vi har ju inga båtar i närheten av båtarna. Och ingen targabåge innanför bommen. Så jag åkte för att leta. Och vi Skälåkers båtklubb stod det mycket riktigt en targabåge innanför bommen, alldeles vid båtarna. Så jag fick låna Daniels bil och kopplade klubbens rostiga obromsade släp och åkta och hämtade bågen.

Måtten stämde ju naturligtvis inte. Jag hade mätt fel. Men det blev mycket bättre än jag tänkt mig, så det var väl nån annan som tänkte för mig. På bågen har jag monterat 400 W solpaneler från Solteknik. Det kommer utanpå de 50 W på luckgaraget jag köpte när båten var ny för 10 år sen. Jag tänker att det kommer att ge ström så jag blir oberoende av landström i fortsättningen. Mitt förbrukningsbatteri har jag kompletterat med tre nya AGM-batteri som Erlandssons Brygga sålde billigt när de öppnade i Haninge.

Sötvattenmaskinen, watermakern från Trinidad, Echotec, var sönderslagen när den kom med Fedex. Men de skickade genast en ny elmotor, och jag hoppas den fungerar. Att montera den före avfärd kunde jag tidigt avföra från tidplanen. Men jag har fixat en läskig genomföring rakt under båten och tänkt ut var jag ska skruva fast de olika delarna som jag stuvat längst ner i den stuv jag tidigare betraktat som ouppfyllelig. Nu får jag trycka igen luckan.

Genomföringen från toatank har jag bytt från halvrostig rostfritt till komposit utan nittiogradersvinkeln som vartannat år orsakat ett stopp som jag med visst obehag åtgärdat.

På Facebook såg jag att Thomas Lundgren i Göteborg köpt en ny kortvågsradio och ville sälja in gamla. Så jag slog till. Köpte burkarna och pluggade in DRC-behörighet och tentade av i Norrköping när jag passerade mellan livesändningarna från Seapilot2star.

Grejen var att jag behöver en antenn i akterstaget, med en isolator. Jag hade ju blivit lovad ett dynemaakterstag av en sponsor. Men i förra inlägget fick jag hjärnsläpp och skrev fel varumärke. Så det var ju kört. Vilket var tur, för nu behövde jag plötsligt ett metallakterstag. De andra linorna och splitsutrustningen från Robline kunde jag handla för ett bra pris på mitt båtbyggarkonto hos Båtaccenten i Länna. Förlåt mig Kristian.

Jonas Boding har fixat ett kanon-längseglarsegel som han fick kapa lite i underkant för att biminitoppen/soltaket skulle få plats under.

Fortfarande återstår själva den fysiska installationen av MF/HF-radion, men alla kablar är installerade och fästen till tuner och genomföringar för kablar inköpta. Bara några pysseldagar jag måste få till under resans gång.

Triton-autopiloten från B&G har jag plastat till ett fäste för, men själva installationen återstår. Liksom radar, som dock sitter på sin plats på targabågen. Högtalarna i sittbrunnen är inte heller inkopplade, men den nya radion från Fusion spelar Dylan med ett häftigt ljud i salongen, dock inte inkopplad påNMEA-2000 ännu. Då kan jag välja låtar från piedestalens B&G-plotter.

VHF har jag nu bara via den bärbara, den NMEA-2000-variant jag köpt ligger ännu i sin ofantliga låda och väntar på installation. Och från Truheading väntas EPIRB och AIS-mobbar. Marinwebben sponsrar vår översegling Viking Explorers, så från dem kan jag köpa Iridium sattelit-telefon till kanonpris.

Från Seapax  har jag fått överlevnadsdräkter till ett bra pris och en suverän sjöjacka där man kan få ner en ipad i fickan. Lysande Ursuit!

Så när jag väl monterat ankarspelet med 40 m kätting och bamsetjocka kablar från startbatteriet så är jag ganska fit for travelling around the earth. Fast först ska jag åka till Västindien och känna efter hur det känns. Är det tråkigt åker jag hem igen.

Fast med de besättningar jag har bokade hittills verkar det bli väldigt trevligt. Och kul med alla som följer dagliga rapporter på Facebook. Adda mig gärna för livesändningar mm. Inboxa för intresse att gasta.

Niklas Krantz