kustbevakningens piratfångare hemma igen

I början av juli landade de i Sverige igen, efter fyra månaders piratjakt.

Sedan mars i år har ett av Kustbevakningens tre flygplan, KBV 503, deltagit i den EU-gemensamma insatsen Operation Atalanta utanför Somalias östkust.

Kustbevakningsflyget har övervakat de enorma havsområdena i Indiska Oceanen och upptäckt ett stort antal misstänkta piratgrupper, vilket lett till att flera av dem kunnat lokaliseras och gripas. Under de 110 dagar som verksamheten har pågått har KBV 503 genomfört 89 flyguppdrag med en total flygtid på 566 timmar. På dessa flygningar har 32 moderfartyg och 56 mindre attackbåtar upptäckts.

– Vi har fått mycket positiv feedback på resultaten från våra insatser från ett flertal aktörer, som till exempel samverkande örlogsfartyg, den seychelliska kustbevakningen och inte minst ledningen för Operation Atalanta, säger Lars Franzén, projektledare för Kustbevakningens deltagande i operationen.

Lördagen den 29 maj lyckades Seychellernas kustbevakning stoppa och gripa en grupp pirater 500 sjömil utanför Somalias kust. Piraterna upptäcktes på torsdagen av den svenska kustbevakningens spaningsplan, som patrullerar vattnen i jakten på pirater.

 Piraternas båtar var en fiskebåt och två följebåtar. Ombord fanns nio misstänkta pirater, vapen och andra tillbehör för att kunna borda fartyg. Piraternas följe- eller attackbåtar sänktes, piraterna avväpnades och släpptes igen och kunde gå hemåt i moderbåten.

Piraterna som härjar utanför Somalia är oftast unga fattiga pojkar, som av sina klaner uppdras att plundra fartyg, många gånger 1000 sjömil ute till havs i små båtar. Piraterna bor på de  lite större moderbåtarna som fungerar som högkvarter. När de upptäcker ett lämpligt fartyg beväpnar de sig och kör ifatt skeppet med följebåtarna. Oftast närmar de sig fartyget akterifrån och tar sig ombord med hjälp av änterhakar och repstegar. Beväpnade med automatvapen och granatkastare tar de kontroll över kommandobryggan. Mindre båtar släpps i utbyte mot knappt 100 000 kronor medan större fartyg kan inbringa över 15 miljoner kronor. Pengarna går till klanledarna som inkasserar dem för att släppa gisslan och båtar.

Absurt är att fiskeindustrin norr om Mogadishu till stor del startades av brittiska, danska och svenska biståndsarbetare på 1970-talet, man bildade kooperativ i "det vetenskapligt socialistiska Somalia" och man sålde även fiskerättigheter till Irak. Men när europeerna senare under och efter krigets kaos började dammsuga Somalias vatten med industritrålare försvann även denna näring och de Sida-tillverkade småbåtarna fick nya uppgifter. 

– Våra jobb, vårt yrke som fiskare, stals från oss av dessa utländska fartyg. Vi försökte klara livhanken, sade Ali, en före detta fiskare när han intervjuades av amerikanska ABC News.

Ali är numera pirat och sitter i en fängelsecell i Bossaso.

– Vi brukade sätta ut våra nät för att fånga fisk och hummer, men det är slut med det. Deras fartyg drog upp all fisk. Vi hörde hur de kom om natten. De stal allt – till och med stenarna på havsbottnen, förklarade Ali.

Så fiskarna beväpnade sig för att få bort de olagliga utländska fiskebåtarna. De kapade dem och begärde lösensumma för dem. Och upptäckte en ny lönande bransch.

Sverige har deltagit både med kustbevakningsplanet KBV 503 och marinens HMS Carlskrona som ledningsfartyg.