säkerhet

Båtfolket slår tillbaka

gabrielssonSittbrunnen - ”alternativa fakta”

Det blir nästan tragikomiskt hur präktigt vissa rationaliserar för att legitimera politikers påhitt. Innebörden av Jan Åkerströms artikel om nya sjöfyllerilagen på Sittbrunnen påminner om uttrycket: ”När far super är det rätt”. Jan Åkerström förnekar t o m att han ute till sjöss ens hört lagändringen diskuteras. Han måste burit öronproppar och skygglappar sedan 1 juni 2010. Verkligheten är i stället att det genom åren varit en stor diskussion om detta.

Riksdagsledamoten Agneta Gille (S) som själv är sommarboende på en ö i skärgården och innehar skepparexamen lyfte bl a fram den saken i ett anförande i kammaren i jan 2014 (finns på YouTube). På senare år har visserligen protesterna klingat av alltmer - till en vrede i det tysta. Noterbart är att ca 8 av 10 på båtmässan Allt för sjön som passerar organisationen Båtfolkets monter skriver på mot lagändringen, därtill fyllde båtmässan tre hallar förr men bara två numera. Skärgården är därtill ganska öde nu för tiden - vilket även Kustbevakningen slagit fast. De som helt tröttnat på förmynderiet har uppenbart lämnat fritidslivet till sjöss. Enligt fakta från Transportstyrelsens båtlivsundersökning vistades 1,5 miljoner människor till sjöss 2015 - en nedgång med 1 miljon människor från 2010 (40%!) då nya promillelagen infördes.

Läs mer: Båtfolket slår tillbaka

Okollade västar livsfarliga!

Var tionde räddningsväst en dödsfälla!

rost1

Mellan 5 och 10 procent av alla uppblåsbara flytvästar som folk tar med sig till Kryssarklubbens flytvästkvällar är defekta. För den som ramlar i vattnet med en sån kan den bli rena dödsfällan.

- Det vanligaste är att gaspatronen är lös, berättar Ove Thorin som har börjat med de här flytvästkvällarna. Över 700 västar har de hunnit gå igenom under året.

 

Läs mer: Okollade västar livsfarliga!

Räddade på Östersjön

Haverister bärgade i kuling utanför Arkösund

Drivande3

På söndag kväll ropade de två männen i 50- och 80-årsåldern upp Sjöräddningsscentralen på VHF:en. Det blåste 17 sekundmeter, 20 i byarna, och sjön gick hög. De hade fått roderhaveri och seglet hade gått ner i propellern, så de låg och drev i den grova sjön.

På morgonen efter kunde Sjöfartsverkets räddningshelikopter lyfta haveristerna till lasarettet i Linköping, oskadda men nedkylda.

Läs mer: Räddade på Östersjön

Garminmätning

Nu är det nästan lagligt!

Sen i maj är det tillåtet att själv sjömäta med egna ekolod och sonar. Navionics har ett eget crowd-mapping-system, Simrad, Lowrance och B&G har sitt Insight Genesis Soicial Map. Och Garmin kommer nu med sin egen community. Jag tog en tur med Garmins båt för att kolla hur det fungerade. Sen hitttade jag också en liten olaglig karta.

Läs mer: Garminmätning

Sextantnavigering

Med död räkning till Shetland

MuckleFluggaatMuckleFlugga
"Som sjökapten och seglare har jag funderat mycket över utvecklingen inom navigationsområdet."

Vad händer om GPS:en lägger av? Gustav Brax och Anna Zackariasson berättar här hur de seglade S/Y Muckle Flugga till Shetland för testa hur svårt det är att navigera med sextant, släplogg och död räkning.

Läs mer: Sextantnavigering

100 miljarder djupuppgifter

70 procent sjömätt 2020

Sjöfartsverket har de senaste fem åren genomfört en historiskt stor kartläggning av Sveriges kust- och havsområden. Den nationella djupdatabasen som innehåller information om svenska farvatten har nu över 100 miljarder lagrade djupuppgifter.

Hur ser det egentligen ut under ytan i Östersjön? Det vet Sjöfartsverket som ansvarar för kartläggning av våra svenska farvatten inklusive de stora insjöarna Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren.

– Vi har nu en i stort sett geografiskt heltäckande digital djupdatabas över det svenska havsområdet. Det är resultatet av moderna sjömätningar och digitalisering av äldre djupkartor. Vi har också med hjälp av ökad extern finansiering, genom EU-projekten MONALISA och FAMOS samt från Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten, kunnat öka vår ambitionsnivå, säger Magnus Wallhagen, produktionschef på Sjöfartsverket.

Antalet lagrade djupuppgifter har på bara några år ökat från 30 miljarder till 100 miljarder, men stora delar av havsbotten är fortfarande outforskad. Av det svenska havsområdet är cirka hälften sjömätt med moderna metoder. Resten är sjömätt med äldre metoder som inte ger lika detaljerat resultat.

– Om sjömätningarna fortsätter i samma takt så kommer drygt 70 procent av svenskt vatten vara sjömätt med moderna metoder år 2020. Det innebär att samtliga prioriterade ytor som trafikeras av handelsfartyg då kommer att vara sjömätta. Samtidigt arbetar vi tillsammans med andra myndigheter för att i framtiden kunna sjömäta mer på grundare vatten. 2016–2018 kommer vi till exempel att sjömäta och ta fram uppdaterade sjökortsprodukter för den sjögående kollektivtrafiken i Stockholms skärgård, säger Magnus Wallhagen.

I medeltal lagrar Sjöfartsverket 460 djup i sekunden. Om man slår ihop den sammanlagda längden på alla djup blir det 6 899 979 379 000 meter, vilket motsvarar 172 000 varv runt jorden. Kartläggningen har i huvudsak skett med fokus på sjösäkerhet och framkomlighet för sjöfarten, men djupdata har kommit att få en allt större betydelse.

– Det finns stor efterfrågan på digital djupdata, givetvis för att ta fram sjökort, men även som underlag för havsmiljökartering, forskning och fysisk planering av våra havsområden. Den digitala djupdatabasen förser företag, myndigheter, forskare och intressenter inom havsmiljöområdet med kunskap om bottentopografin runt hela den svenska kusten, säger Magnus Wallhagen.

Sittbrunnenfilmer