Janken:

Att segla! Förstklassig terapi!

Just nu cirkulerar en annons på Facebook där man kan köpa en tröja med trycket "I don´t need therapy! I just go sailing!"

Jo! Nog kan många av oss skriva under på det. Att koppla bort allt och låta sig föras fram av ren naturkraft.

Men det finns ingen automatik i det! Den som ger sig ut för att segla i syfte att varva ner men tar med sig vardagsstressen ut i flytetyget kommer, tvärtom, att få panikångest och slita sitt hår i förtvivlan. Sannolikt bli på gränsen till skallig innan man åter är på landbacken och kan söka tryggheten i mobiltelefonen, surfplattan tjänstebilen och möteskalendern,

Nä! Ska man segla i rekreationssyfte krävs det de facto en viss planering och engagemang.

Hur många gånger har man inte fått frågan "Går det inte fortare?" när man har haft ovana gäster med sig i båten?

Vadå fortare? Vad har vi för tid att passa? Vem väntar på oss? Det går inte fortare än vad vinden tillåter! Så är det bara!

"Kan vi inte starta motorn?"

"Jodå! För fan! Vi kan dra igång vår treochenhalvhästarssnurra och sitta här i ett sjuhelsikes buller och göra en halv knop mer, men, hur var det nu? Var vi inte ute på segeltur? Eller?"

I det läget brukar jag fråga varför gästen upplever denna stress. Svaret är ofta lika klassiskt som ologiskt,

"Jag blir bara så frustrerad över att inte komma fram!"

Visst!
Vi åker inte X2000! Jag har heller inte gett löfte om en planande V8!

Du har ju faktiskt följt med mig ut i en segelbåt!!!

Det går absolut ingen nöd på oss. Vi har alla möjligheter att brassa fika eller mat om vi blir hungriga. Det finns varma kläder, svala kläder, vattentäta kläder... kort sagt kläder för alla väder. Det finns toa om vi blir nödiga, fyra kojer att vila i om vi blir trötta och vi har absolut ingen tid att passa men i dagens uppskruvade tempo där man kör om en lastbil i stadstrafik för att komma snabbare fram till nästa rödljus eller springer som besatt för att hinna med bussen trots att dom går med tiominutersintervall, i den världen krävs det att man tänker till om man vill ägna sig åt seriös nedvarvning och rekreation. Det gäller oavsett om man väljer att fiska, gå en golfrunda eller göra en skogsutflykt.

Nu är jag seglare och kommer därför att begränsa mitt filosoferande kring just segling som rekreationsmetod.

Min äldsta son. En högst kompetent ung man och hans charmerande sambo lever ett ganska hektiskt liv i kungliga huvudstaden. Båda arbetar, liksom jag själv, i kulturbranschen med allt från eget musicerande till produktion av både musik och film.

Dessa två ungdomar, 26 respektive 27 år gamla har ständigt fulltecknade kalendrar och deras arbetstider kan emellanåt sträcka sig över hela dygn.

Dock verkar dom ha funnit en metod att fullständigt koppla bort vardagsstressen.

Har dom bokat in fyra dagar "Segla med pappa/svärfar" i kalender så har dom banne mig bokat in fyra dagar "segla med pappa/svärfar".
Det förefaller som att dom helt enkelt lämnar vardagsstressen hemma i Hornstull.

Telefonerna på ljudlöst om de inte stänger av dem helt och hållet.

Kollar inga mail och båda är fullständigt avslappnade.

De är fullt medvetna om att pappa/svärfar är fullständigt kapabel att själv segla "Tussan" oavsett väder och vind varför dom själva har full frihet att välja huruvida dom vill engagera sig i seglingen eller bara flyta med.

Jag minns speciellt en tur för några somrar sedan då vi hade legat och väntat ut ett drypregn på en holme. Spelat kort, brassat käk och löst världsproblem. När regnet avtog gav vi oss iväg.
Väl ute på en öppen fjärd fick vi en riktigt härlig sträckbog och svärdottern tar sitt anteckningsblock, sätter sig på fördäck och snickrar på någon sångtext eller liknande. Solen spricker fram och hon fick chansen att både vara kreativ samtidigt som hon hade all tid i världen till att njuta.

En kvällspromenad kan bli en halvtimme eller resten av kvällen! Jag har ingen TV i båten så det finns inte ens något avsnitt av Game of thrones att stressa hem till.

Min yngsta dotter är tjugo år och lever, normalt, i symbios med sin iPhone.

När hon kliver ombord på Tussilago förändras dock hennes förhållande till den skärmförsedda kelgrisen! Visst spelar hon lite musik på den och knäpper ett och annat kort men ljudet är avstängt och när strömmen är slut gör hon ingen större affär av det trots att vi har såväl laddare som passande kabel i båten. 

Som sagt finns det ingen automatik i en avspänd sinnesstämning och segling. Det går att stressa och bli vardagsfrustrerad även på sjön men här följer några högst personliga tankar om hur man ska bädda för att slippa stressen.

Båten

Den ska segla väl och vara lättskött! Helst ska den vara enkel att segla helt själv. Det ger den övriga besättningen valmöjligheten att slappa och njuta om dom vill. Inga problem att ostört brassa käk eller ta en tupplur om så önskas. TV är enligt min uppfattning bannlyst även om jag på längre semestertripper brukar ha en eller två filmer i min iPad för de riktigt, riktigt regniga kvällarna.

Motorn

Jag hävdar också att man ska ha en blygsam motor. Utan att förringa alla fördelarna med inombordsmotorn vill jag framhålla utombordarens fördelar vad gäller rekreationsfaktorn. Tussans snurra går ytterst få timmar på en sommar. Dels är den lite underdimensionerad sen ska den fällas ner, bränslekran, luftskruv... minst två ryck för att slutligen med en relativt hög ljudvolym föra oss framåt i fjuttiga 4,5-5 kn. Dessutom saknar jag extern tank så ska vi köra någon längre sträcka tvingas någon (jag) hänga över akterpulpiten med bensindunken i näven med jämna mellanrum. Med en tyst inombordare utrustad med startknapp är det lättare att stressa. Tryck på knappen och jag kan komma till skäret 23 minuter tidigare!

Maten

Vi brukar se till att alltid ha något extremt lättlagat med i båten. Varmkorv med bröd funkar ypperligt. Har man bara krånglig mat som man helst inte vill börja traktera ute till sjöss är det lätt hänt att man börjar känna frustration i takt med hungern. De redan nämnda varmkorvarna, Kaffe, smörgåsar, bullar, kex, karameller och frukt. Lätt att plocka fram när vädergudarna har skapat förseningar,

Kläderna

Viktigt, viktigt, viktigt!

Ordinarie besättning, d v s jag och min käresta har såklart fulla uppsättningar med diverse kläder ombord, men lika viktigt tycker jag att det är att mina gäster har bra kläder. Nu har ju gästerna naturligtvis ett eget ansvar där men jag brukar vara noga med att förklara skillnaden mellan en sommarkväll på altanen och på bottenhavet utanför Brämön. Sen har gemene man, i allmänhet, inte något offshoreställ från Musto, XM eller Henri Loyd  att plocka med sig så därför har jag en gigantisk oljerock i båten som den som vill kan krypa in i vid behov.

Annars...

Om gästerna fortfarande bombar dig med småsura frågor typ.... "Går det inte fortare? kan vi inte starta motorn? När är vi framme? Måste man segla i sick-sack?"
Då återstår egentligen bara två alternativ.

Om man inte hittar någon brygga på gångavstånd från en busshållplats så återstår bara att kasta dem överbord!
Se till att dom har flytväst, en rejäl spark i arslet och sen kallar man på sjöräddningen!

Nu har det aldrig gått så långt på min båt men ska jag vara ärlig så har jag varit riktigt sugen några gånger genom åren.