Jag hittade en sajt som har alla förutsättningar att bli världens bästa. Svensk, norsk och engelsk Hamnguide, plus en massa andra språk.
Den har redan flest hamnar i Skandinavien och norra Europa och har en unik funktion: Med AIS skannar han hamnar och naturhamnar varje natt och ser var det ligger någon AIS-båt. På det sättet kan man se var det är bra/vanligt att ligga. Bakom den hamnguiden står en norsk kodare, som också kollar alla inlagda uppgifter innan de lägga ut.
Oloav Pekeberg till rors. Foto: Olivia Rekman
Så här berättar Olav Pekeberg själv om hur den kom till:
Hamnguiden bygger på crowdsourcing. Detta är en kort berättelse om hur projektet startade och den filosofi jag följer när jag utvecklar webbplatsen. Mitt mål är att göra detta till världens bästa hamnguide för seglare och båtägare, och jag hoppas att du vill vara med och utvidga den till nya geografiska områden.
Är sidan tom eller saknar den information om områden du känner till? När någon börjar lägga till bilder fylls den snabbt och blir en värdefull resurs för det lokala samhället. Ta en titt på Norge och Sverige för att se hur ett väl dokumenterat område ser ut.
2021: Början
Under många år saknade jag en bra onlineöversikt över hamnar i Norge och på den svenska västkusten (mina hemmavatten). Mer specifikt ville jag ha en karta över ankringsplatser. Med en koppling mellan de vindriktningar de erbjöd skydd mot och vindprognoserna för den kommande natten. Så att jag kunde hitta den bästa möjliga ankringsplatsen för den kommande natten.
Det verkade inte så svårt att bygga, och varje vår hoppades jag att någon hade lanserat sajten. Men det gjorde de aldrig. 2021 seglade jag långsamt längs den norska kusten, från Halden till Brønnøysund. Det var mitt under covidpandemin och tiden tycktes gå långsamt. Jag arbetar med att utveckla programvara och äger och driver två webbplatser som används av byggbranschen (Plankepriser.no och BuildPilot.com). Jag hade min bärbara dator med mig och arbetade från båten.
Halvvägs in i resan bestämde jag mig för att lansera webbplatsen själv. Jag rensade en vecka i min kalender, la till i Kristiansunds hamn och kodade 12 timmar om dagen. Webbplatsen lanserades tre dagar senare. Den var långt ifrån så sofistikerad som den nuvarande webbplatsen, men den fungerade. Den hade en karta och gjorde det möjligt för användarna att lägga till hamnar, ladda upp foton och skriva recensioner. Det räckte för att komma igång.
Några år tidigare hade en Facebook-grupp med namnet ”På Svai” skapats, där medlemmarna delade med sig av ankplatsers läge tillsammans med foton och beskrivningar. De hade också börjat samla hamnarna i en delad instans av Google Maps. Men det är inte en idealisk teknik för att samla in och visa informationen. Så vi gick samman och medlemmarna i gruppen började fylla HarbourMaps med foton och recensioner.
Det visade sig att jag inte var den enda som ville ha en onlinekarta över ankringsplatser och marinor. Webbplatsen började växa snabbt, eftersom fler och fler människor lade till hamnar, bilder och recensioner.
Senare under veckan kodade jag funktionen som kopplar en hamn till bra och dåliga vindriktningar. Detta kopplades till vindprognosen från yr.no. Nu var det möjligt att hitta den bästa hamnen för den kommande natten. Senare samma sommar skrev jag ett skript som analyserar topografin runt hamnen för att automatiskt avgöra vilka vindriktningar den ger skydd mot.
2022: Expansion till Sverige, Danmark och vidare
För norska seglare är den svenska västkusten (Västkusten och Bohuslän) ett favoritmål. Det tog bara några veckor innan svenska hamnar lades till på kartan. Sedan danska hamnar. Och nästa sommar utökade jag webbplatsen med marinor och ankringsplatser över hela världen.
I juni 2025 har vi gjort denna webbplats till den definitiva guiden för hamnar i Norge och Bohuslän. Ingen annan webbplats kommer i närheten av den när det gäller täckning och noggrannhet. Vi är också på god väg att täcka resten av Sverige och Danmark. Lite efter ligger områdena nära Skandinavien: Tysklands och Polens nordkuster, Nederländerna och Storbritannien. Dessa områden har dokumenterats av norska och svenska seglare som seglar längre bort från hemlandet. Och av lokala seglare som har hittat webbplatsen medan de seglat i Skandinavien och sedan fortsatt att lägga till hamnar närmare hemmet.
Jag lanserade webbplatsen som ett norskt projekt och kallade den Norsk Havneguide (Norsk hamnguide). Url:en norskhavneguide.no är inte meningsfull utanför Norge, och som en del av expansionen har jag speglat innehållet på harbourmaps.com och svenskhamnguide.se
2023: Lägga till fler funktioner
I våras hade jag tid för ännu en lång resa. Längre i tid än i avstånd. Jag tillbringade hela juni och större delen av juli med att segla i Bohuslän i Sverige. Om detta var ett företag skulle jag koda alla funktioner under vintern, så att de kunde lanseras före seglingssäsongen. Men det är i högsta grad ett hobbyprojekt som jag arbetar med när jag känner mig motiverad. Det betyder att jag mestadels utvecklar webbplatsen när jag är ute och seglar. Med nästan två månader till sjöss hade jag gott om tid att koda.
Lägg till anläggningar på kartorna
En sak är att veta att en hamn har toaletter, duschar och bastu. Men var hittar man dem? Jag lade till en funktion där användarna kan lägga till dessa faciliteter på kartorna. De läggs också till på skärmdumparna av kartorna, som visas tillsammans med bilderna på hamnarna.
Samla in AIS-data för att hitta gästbryggor och ankplatser
I juli seglar alla, och hamnarna är fullbelagda. Det var dåligt väder på väg, och jag ville hitta en hamn som fortfarande hade plats för mig. Jag kollade Marine Traffic för att se vilka hamnar som hade färre fritidsbåtar vid den tidpunkten. Det är inte en perfekt mätmetod, men den ger åtminstone en indikation på hur fullt det är på platsen.
Den kvällen slog det mig att varje dag anländer nya båtar till marinorna med sina AIS-system. Tänk om jag samlade in en tidsserie av AIS-signaler och kunde filtrera bort var båtarna hade legat under natten medan de var ute på resa? Det skulle inte ge mig någon information om hur fullbelagd hamnen är just nu, men skulle det vara möjligt att ta reda på vilka bryggor som kan användas av gäster?
Jag skaffade fram historiska AIS-data och började experimentera. Utan att avslöja hemligheten kunde jag upptäcka var fritidsbåtar har övernattat under en resa. I den här skärmdumpen från Nynähamn i Sverige ser vi många ljusblå prickar. Det är där fritidsbåtar har övernattat under en resa.
Algoritmen fungerar förvånansvärt bra och filtrerar bort AIS-signaler som har delats av båtar som befinner sig i sin hemmahamn. Nu är det mycket enkelt för oss att hitta vilka bryggor vi kan använda som gäster i Nynäshamn (och vilka bryggor vi bör undvika). Det magiska med den här funktionen är att den fungerar i nästan alla hamnar i världen.
Nedan är en skärmdump från ankringsplatser runt Gällnö i Stockholms skärgård. Vi kan snabbt se att vissa platser har mycket fler blå prickar, från fler besökare som har varit där. Förmodligen för att dessa ankringsplatser är vackra eller erbjuder bättre skydd mot vind och vågor. När vi zoomar in kan vi se exakt var andra har ankrat tidigare. Och var de har förtöjt mot klipporna.
Du kan läsa mer om denna funktion här.
2024: Betalning för icke-bidragsgivare
Jag lanserade webbplatsen utan att tänka så mycket på ekonomin. Inledningsvis kostade det mig bara 5 dollar i månaden att hålla den igång, men i takt med att webbplatsen växte i innehåll och popularitet ökade också kostnaderna. Jag var tvungen att uppgradera servern flera gånger för att hantera trafiken, och varje gång kartan laddas måste jag betala en liten avgift till företaget som tillhandahåller den underliggande kartan (mapbox.com).
År 2024 uppgick de direkta kostnaderna för att hålla webbplatsen igång till några tusen dollar. Jag hade aldrig planerat att tjäna pengar på detta projekt, men jag hade heller aldrig planerat att betala sådana summor ur egen ficka så att alla andra kunde få en gratis hamnguide.
Jag övervägde att sälja annonser eller hitta sponsorer. Trafiken är inte tillräckligt stor för att generera tillräckligt med pengar från annonser. Sponsorer kunde ha varit en möjlig väg, men jag vill helst inte lägga min tid på att organisera det. Denna webbplats är ett roligt hobbyprojekt, och det är viktigt för mig att arbetet är roligt. Jag frågade också några användare vad de tyckte, och de föredrog alla att betala hellre än att ha skärmen blockerad med en annons.
Jag bestämde mig för att placera kartan bakom ett premiummedlemskap. Premiummedlemskapet aktiveras genom betalning eller genom att bli bidragsgivare. Detta verkar vara en rimlig balans. Användare som bara vill ha tillgång till information kan betala, bidragsgivare får fri tillgång och jag täcker kostnaderna. Det blir också lite vinst över, vilket jag tycker är bra. Det gör att jag förblir motiverad att utveckla webbplatsen vidare och hålla den igång i framtiden.
Förutom kartorna är allt innehåll fritt tillgängligt för alla. Alla foton, recensioner och information om hamnarna är fritt tillgängliga. Om det inte sker några dramatiska förändringar i användarnas beteende i framtiden kommer systemet att förbli öppet och gratis.
2025: Lägga till ikoner till foton
Funktionen där användare kan lägga till ikoner på kartorna blev mycket populär. Just nu finns det 13 933 ikoner tillagda på kartorna (prova att lägga till en ikon och se hur antalet ökar). För att göra detta ännu mer användbart har jag länge önskat mig en funktion där man kan lägga till samma ikoner på bilder. Detta gör dem extremt användbara för att planera infarten och ta sig runt i hamnen.
Det är inte trivialt att skapa ett ”ritprogram” som gör detta möjligt, och jag har skjutit upp det länge. Men AI har blivit extremt bra på att koda funktioner som denna, så med hjälp av ChatGPT kunde jag färdigställa funktionen på en dag. Du hittar en länk till redigeraren under bilderna på hamnplatserna.
Så här ser det ut på Käringön:
Hjälp oss att göra detta till världens bästa hamnguide
Jag hoppas att du har tyckt om att läsa historien om hur denna sida utvecklades. Och kanske vill du hjälpa oss att utöka den ytterligare?
Det är väldigt enkelt att ladda upp bilder, recensioner och lägga till ikoner på kartorna. Det räcker med några få foton för att få en ny geografi att se bra ut. Erfarenheten från Norge och Skandinavien är att fler människor kommer att hjälpa dig att lägga till ännu fler foton och information så snart du kommer igång.
För varje uppdatering du gör på sidan får du bidragspoäng och stiger i fyra officerstjänstgrader. Det är lätt att nå den första graden, och något mer prestigefyllt att hamna på listan över de 50 bästa genom tiderna.
