700 nya vindkraftverk i Hanöbukten

Planerna på den stora vindkraftparken till havs utanför Blekingekusten har tagit ytterligare ett steg. Upp till 700 vindkraftverk för cirka 50 miljarder kronor planeras.

Det är Blekinge Offshore som står bakom ansökan om miljöprövningen till miljödomstolen i Växjö. Vindkraftparken ska få en årlig produktion av åtta terawattimmar. I dag svarar den samlade vindkraftsproduktionen i Sverige för tre terawattimmar.

Vindkraftverken ska byggas i Hanöbukten, cirka fem kilometer sydost om Hanö Första elen ska kunna levereras 2014.

båtar äldre än 1998 slipper toatank

Fyra ton fosfor om året kommer utsläppen att minska om alla följer förbudet att släppa ut toalettavlopp från fritidsbåtar, skriver Transportstyrelsen i sitt förslag.

De som bryter mot bestämmelserna om utrustningen ska kunna beläggas med böter av Kustbevakningen. Exakt hur de bestämmelserna ska se ut är man inte överens med Kustbevakningen om. Den 3 december ska de återkomma med mer siffror från hur många som kommer att beröras. 1 mars ska beslut kunna tas, enligt regeringens direktiv. Båtar byggda före 1998 slipper kravet på hålltank och tömningsmöjlighet, men får fortfarande inte använda toaletten 2 sjömil från land.

Om det blir böter för den som mot bestämmelserna pumpar ut toalettvattnet i havet är ännu inte bestämt.

- Som du väl känner till så är det svårt eller omöjligt att följa upp just detta så vida det inte sker i hamn, säger Erik Eklund på Transportstyrelsen. Det kommer mest troligt bli liknande böter som för utrustningskravet. Det är dock inte helt klart ännu, vi arbetar med det just nu.

Sammanfattning av Transportstyrelsens yttrande

Bilaga 1 - Förordningar och lagar

Bilaga 2 - undantag

Uppdraget från regeringen

ejderdöden utreds

Baltic Sea 2020 och Signhild Engkvists Stiftelse finansierar ett nytt projekt under ledning av Lennart Balk, Docent vid Stockholms Universitet i syfte att utreda och kartlägga de bakomliggande orsakerna till tiaminbrist hos ejder och blåmussla i Östersjön.

Tiamin är en B-vitamin som är viktig för normal funktion av hjärnan samt den livsviktiga ämnesomsättningen i andra vävnader och organ. Orsaken till tiaminbristen är okänd men resultatet är ödesdigert; förlamade och döda djur och fåglar.

Tidigare studier visar på att det troligtvis inte är klassiska miljögifter som är orsaken utan att det sannolikt skett en ökning av ett tiaminförstörande ämne i havet.

Projektet kommer att pågå i tre år, med start hösten 2010. Genom studier av ejder och dess föda, blåmusslan, ska projektgruppen försöka hitta det tiaminförstörande ämnet. Dessutom ska projektgruppen stödutfodra ejderhonor med tiaminfrigörande pellets före reproduktionen.  Pelleten placeras under huden tillsammans med en radiosändare. De stödutfodrade honornas reproduktionsförmåga jämförs sedan med en kontrollgrupp som också försetts med radiosändare.

”Vi anser att det är av yttersta vikt att få svar på vad det är som orsakar tiaminbrist hos fåglar och fiskar i Östersjön för att se om och vilka eventuella åtgärder som skulle kunna vidtas för att häva utvecklingen, därför stödjer vi Lennart Balks forskning”, säger Conrad Stralka, verksamhetschef Baltic Sea 2020.

Söderköping släpper ut för mycket

Ett vite på 20 miljoner kronor hotar Söderköpings kommun. Detta efter att reningsverket i en rad år släppt ut mer än den tillåtna mängden kväve i Östersjön. 

I sex års tid har mängden kväve som gått ut i Östersjön från Söderköpings reningsverk varit högre än gränsvärdet 15 mg per liter avloppsvatten. Nu har kommunen fram till 2013 att åtgärda det på. Annars riskerar man att betala ett vite till Länsstyrelsen på 20 miljoner kronor, enligt Radio Östergötland.

sportfiskarna ska rädda gädda och aborre

Nu ger stiftelsen Baltic Sea 2020 pengar till  Sportfiskarna för att restaurera lek- och uppväxtområden för rovfisk. Målet är att ett 20-tal storskaliga restaureringsprojekt ska kunna startas längs hela ostkusten.

Bestånden av rovfiskar som gädda och abborre har minskat kraftigt längs stora delar av ostkusten. Orsakerna är inte fullständigt klarlagda, men en anledning till det minskade fisket kan vara att reproduktionen bland fiskarna är störd, i synnerhet i ytterskärgården.

”Baltic Sea 2020 har tidigare satsat på åtgärder för att stärka Östersjöns torskbestånd och för att sprida kunskap om torskens roll för Östersjöns ekosystem. Nu breddar vi vårt engagemang till att också arbeta för ett bättre kustfiske. Vi tror att ökade bestånd av gädda och abborre, på ett liknande sätt som torsken, kan bidra till en bättre miljö och ett klarare vatten i kustzonen samtidigt som rekreationsvärdet av vår närmiljö stärks”, säger Conrad Stralka, verksamhetschef på Baltic Sea 2020.

Försök med restaurering av våtmarker för att skapa lek- och uppväxtområden för rovfisk har visat sig väldigt framgångsrika. Vid Oknö i Kalmarsund ökade utvandringen av årsungar av gädda till havet, från ett restaurerat våtmarksområde, från 3000 till 65 000 på bara ett år. Forskning pekar på att stärkta rovfiskbestånd effektivt kan motverka övergödningens effekter. Fler rovfiskar leder alltså inte bara till ett bättre fiske utan även friskare och klarare vatten.

”Rovfiskar som abborre och gädda är de viktigaste arterna för sportfisket och för de miljontals svenskar som besöker kuster och skärgårdar varje år. För gemene man är god tillgång på dessa arter något av sinnebilden för ett friskt hav. Det är mycket glädjande att Baltic Sea 2020 ger oss möjlighet till en storsatsning på detta område”, säger Stefan Nyström, generalsekreterare på Sportfiskarna.

Baltic Sea är en stiftelse som startades av Björn Carlsson som donerade 500 miljoner att användas för Östersjön fram till år 2020.

smältande torvmossar värmer jorden

De permanent frusna torvmossar som omger Norra Ishavet innehåller enorma mängder kol. Genom den globala uppvärmningen smälter nu dessa myrar. Kolet förs med floderna till kusten och bryts där ner till koldioxid. Det visar en ny avhandling i miljökemi vid Stockholms universitet.

En viktig transportväg för kolet är de stora arktiska älvarna, som i likhet med våra nordsvenska älvar river med sig enorma mängder organiskt material, speciellt under vårfloderna. Vad som sker med detta material när det når havet har dock länge varit ett mysterium.

Nu visar Vanja Alling, forskare vid enheten för akvatisk miljökemi vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap vid Stockholms universitet, att mycket av det landproducerade organiska materialet bryts ned till koldioxid i de kustnära zonerna i Arktis. Kolet från mossarna blir åter en del av det globala kretsloppet.

– Vi ser inte bara att koldioxid produceras utan också att det sedan lämnar havet och bidrar till en ökning av koldioxid i atmosfären. De arktiska älvarna och de kustnära zonerna har alltså en viktig roll i kopplingen mellan smältande myrmarker och ökad global uppvärmning, säger Vanja Alling.

färgen finns

http://www.youtube.com/watch?v=xHAWtjtruW4

Den färg som Kryssarklubben och Kemikalieinspektionen förespråkar finns, och har funnits i 14 år. Coppercoat är en kopparbaserad bottenfärg som säljs i 29 länder, inklusive Norge, Danmark och Tyskland. Dock ej godkänd i Sverige.

vågorna rullar in

Regeringen har i sommar gett Seabased Industry AB tillstånd att undersöka havsbottnen nordväst om Smögen. Företaget ska utreda möjligheterna att anlägga en vågkraftspark. 420 generatorer som ska ge 10 MW planeras. I ett första skede byggs det 42 stycken. 

Det är två mindre havsområden som ska undersökas och Seabased Industry ska bland annat ta prover från sedimenten för att få detaljdata om bottenförutsättningarna. Om de geofysiska förutsättningarna är de rätta, kan områdena i framtiden bli aktuella för vågkraft.  En anläggning för vågkraft kommer under sin livstid att bestå av tre faser: anläggningsfas (ca 5 mån), driftfas (minst 20 år) och avvecklingsfas. Bojarna i parken kommer att vara gula och området sjömärks med ljusmärkning och radarreflektorer.

Strömmen levereras till en befintlig anslutningsstation vid Roparebacken i Kungshamn. Mellan parken och land kommer ca 10 km sjökabel att  dras in, antingen från norr eller söder om Smögen. Sjökabeln kommer att spolas ned i sedimentet alt. förankras vid behov för att vid landanslutningen övergå till en kortare landkabel.

Liknande vågkraftverk har testats utanför Islandsberg, söder om Lysekil, sen 2005 i samarbete med Uppsala universitet. Seabased är en avknoppning av det projektet, som nu ska anlägga den första kommersiella anläggningen tillsammans med Fortum.